Vägen Hem

Jag blev milt, och pedagogiskt övertalad av Yy att fara in och se Majbrasan på Folkets Park igår. Jag hade enorma tvivel, dels för att jag aldrig hade besökt Folkets Park, dels för att där givetvis skulle vara massor av folk, dels för att jag skulle ha med mig assistent Dd som jag aldrig varit iväg med, och dels för att jag inte varit på en sådan tillställning på flera år, dessutom på ett ställe jag aldrig besökt.

 Men jag var trygg i att Yy skulle möta upp oss, och att hon hade med sig sitt barn, och jag tycker om barn, de kan få en att tänka bort folket till viss del. Så jag fixade håret ett par timmar, kladdade på lite runt ögonen, skakade som ett asplöv, och orden stakade sig, men jag kom iväg. Dd cyklandes jämte min rullstol.

Vi hade fint väder, blå himmel, och sol.

Här är det som skall föreställa Majbrasan, innan den tänds.

Och brasan, när den är tänd.

Väl hemma, så var det mörkt, klockan hann bli 21.40, och jag var klippt slut. Det var inte bara att det var folk, jag träffade min ”lillasyster”, som jag inte träffat på drygt 2 år, och det var känslosamt. Hon hade med sig familj och assistent. Hon är som en syster för mig, även om vi har en komplicerad relation. Love ya sis.