Archive for the ‘Fakta’ Category

Betty Boop & jag

torsdag, november 24th, 2011

Jag tycker om Betty Boop, har sett några små korta filmer, svartvita, och hon är ju för go.
Bettys kända catchphrase Boop-boop-be-doo, den känner de flesta till. I min gamla blogg så skrev jag om Betty, och hade ett filmklipp med, idag fick jag frågan igen,”vem var Betty Boop?”

På Wikipedia står följande:

Betty Boop är en amerikansk animerad figur, vars kvinnliga drag är ytterst framhävda, känd för sin catchphrase Boop-boop-be-doo. Hon skapades 1930 av animatören Max Fleischer och hans animationsstudion Fleischer Studios för kortfilmsserien Talkartoons, producerad åt Paramount Pictures. Betty blev dock snabbt en publikfavorit och redan 1932 fick hon sin egen filmserie, som fram till 1939 kom att omfatta 89 filmer. Utöver detta medverkade hon även i ett tiotal filmer i ännu en av Fleischer filmserier; Screen Songs, mellan åren 1931 och 1933. Periodvis har hon även figurerat som seriefigur.

Ursprunget

Betty Boop var den första kvinnliga hjältinnan inom de amerikanska animerade kortfilmerna, och syntes för första gången i filmen Dizzy Dishes från 1930. Här hade hon dock ännu inte fått sitt idag klassiska utseende, utan porträtterades här som en pudel. Under det första året gjordes hennes röst av olika skådespelare, innan Mae Questel fick rollen 1931.

Först i filmen Any Rags, från 1932, utvecklades Betty till en människa – hennes hundöron ersattes av långa örhängen, och pälsen blev en vältrimmad frisyr. Under dessa första år var hon enbart en bifigur, flickvän till Fleischer-studions dåvarande stjärna, hunden Bimbo (som dock snart försvann), och hon gick under namn som Nancy Lee och Nan McGrew. Hennes slutgiltiga namn fick hon 1932 i filmen Stopping the Show, som också blev den första filmen i Betty Boop egen filmserie.

Framgången

En stor del av Bettys framgång har hävdats bero på att filmerna spelade mycket på hennes sexualitet; på trettiotalet var den animerade filmen ännu inte vigd åt barnpubliken, vilket inte minst Fleischers filmer visar. Bettys sexualitet kom att utvecklas framför allt av Max bror Dave Fleischer. Till skillnad från andra samtida animerade kvinnor, som Mimmi Pigg, fick Betty framhävd byst, välsvarvad kropp, stora fladdrande ögonlock och minimala kläder. Dock var animatörerna noga med att inte gå för långt – figurens oskuldsfullhet var också ett viktigt inslag i hennes personlighet – och hon framställdes aldrig som ett hjälplöst offer, utan som fullt kapabel att ta vara på sig själv.

Ytterligare en av orsakerna till filmernas framgång har hävdats vara musiken – ofta bestod soundtracket av samtidens populära jazzmusik – bland de musiker som medverkade i serien märks bland andra Cab Calloway, Louis Armstrong, Rudy Vallee och Ethel Merman.

Nedgång och fall

Redan 1934 stötte dock Betty Boop-filmerna på problem, ironiskt nog tack vare det som gjort dem så populära – den amerikanska filmcensuren lanserade sin så kallade Production Code som uttryckte vad som ansågs moraliskt acceptabelt i Hollywoods filmer. Detta fick som följd att Bettys kjol blev längre och urringningen krympte, hennes frigjorda livsstil tonades ner och hon kom allt mer att porträtteras som en hemmafru – dock fortfarande singel. I syfte att försöka rädda hennes popularitet parades hon ihop med seriehjälten Karl-Alfred, något som dock fick motsatt verkan, då det visade sig att han blev tillräckligt populär för att bära sin egen filmserie, och studions arbete med Betty Boop började komma i andra hand.
Studions vikande intresse för Betty Boop blev än tydligare i och med det färgfilmens intåg. Emedan Karl-Alfred-filmernas popularitet visade sig vara stark nog för att upprätthålla produktionen och så småningom övergå till färg, lyckades inte Betty Boop göra det samma. Den 89:e och sista filmen i serien visades 1939, och då hade hon endast gjort ett enda framträdande i färg – i filmen Poor Cinderella från 1934.

Efter 1930-talet

Efter att TV-mediet slagit igenom började Betty Boop-filmerna att visas på nytt, många gånger i färglagda versioner, och 1974 och 1980 producerades två långfilmer – The Betty Boop Scandals och Hurray for Betty Boop – som samlar utvalda kortfilmer, men helt saknar nyanimerat material.

1988 gjorde hon en mindre comeback Vem satte dit Roger Rabbit där hon – tecknad i svartvitt – pratade om hur hon i motsats till många andra tecknade figurer inte lyckades klara av omställningen till färgfilm, en referens till skådespelare i Hollywood som inte klarade av övergången från stumfilm till ljudfilm.

Vid mitten av 1990-talet fanns långtgående planer att animatören Jerry Rees skulle producera en långfilm med Betty Boop, men dessa avbröts innan de hunnit fullbordas.
Källa:http:www.wikipedia.se
Ja, vad mer kan jag säga, Betty Boop har en officiell hemsida givetvis.

Det var det, och varför inte avsluta med något ni alla tjatar om, jul, men med Betty Boop, Mae Questel!

YouTube Preview Image

Personligt ombud

torsdag, februari 10th, 2011

Fick en fråga om vad ett personligt ombud är för något, och hur de arbetar:

Personligt ombud Verksamheten personligt ombud riktar sig till personer med omfattande och långvarig psykisk funktionsnedsättning som har behov av en samordnare för att ta till vara sina rättigheter i samhället.

Personligt ombud är ingen myndighet utan arbetar fristående från myndigheter och vårdgivare på den enskilde personens uppdrag utifrån dennes egna resurser, behov och uppsatta mål. Det kan handla om behov av stöd, vård, service eller kontakter med olika myndigheter.

För att få stöd av personligt ombud krävs inte någon remiss eller biståndsbeslut. Stöd av personligt ombud kan sökas av den enskilde själv eller av en annan person i samråd med personen med psykisk funktionsnedsättning.

Personligt ombud finns för personer

med psykisk funktionsnedsättning som har omfattande och långvariga sociala svårigheter som medför stora hinder för ett fungerande vardagsliv

som har komplexa behov av vård, stöd och service

som har behov av kontakt med socialtjänst, primärvård och/eller den specialiserade psykiatrin (utan krav på diagnos) och andra myndigheter

som har behov av samordning av vård, stöd och service

som är 18 år eller äldre

Så här fungerar personligt ombud

Den främsta uppgiften för ett personligt ombud är att skapa förutsättningar för den enskilde att få till stånd goda och samordnade insatser i enlighet med dennes behov, önskemål och lagliga rättigheter. Eftersom det råder sekretess mellan olika myndigheter är den enskildes samtycke en förutsättning för ombudets arbete. Personligt ombud är kostnadsfritt för den enskilde. Personligt ombud har tystnadsplikt och är inte dokumentationsskyldiga. Efter slutfört uppdrag avslutas kontakten mellan den enskilde och det personliga ombudet. Den enskilde är givetvis välkommen att kontakta personligt ombud flera gånger.

Syftet med verksamheten personligt ombud är att den enskilde får

större möjligheter att påverka sin situation och vara delaktig i samhället

möjlighet att leva ett mer självständigt liv och en förbättrad livssituation

möjlighet att ta del av samhällets utbud av vård, stöd och service på jämlika villkor

rätt hjälp, rådgivning och stöd utifrån sina egna önskemål, behov och lagliga rättigheter

ett fungerande nätverk omkring sig

myndigheterna att samverka utifrån den enskildes behov

Vad gör personligt ombud?

identifierar och formulerar den enskildes behov av vård, stöd och service i samspel med denne

bistår den enskilde och företräder denne inför myndigheter

verkar för att vård, stöd och service ges den enskilde utifrån dennes önskemål, behov och lagliga rättigheter

verkar för att insatserna för den enskilde i form av vård, stöd och service samordnas

Ombudet kan t.ex. stödja den enskilde

vid kontakter med sjukvården

vid kontakter med socialtjänsten, försäkringskassan, kronofogdemyndigheten, överförmyndaren, arbetsförmedlingen eller andra myndigheter

vid kontakter med bostadsbolag eller andra för den enskilde viktiga instanser

att skriva ansökan om stöd från samhället, t.ex. om kontaktperson eller god man

Ansvars- och uppgiftsfördelning

De personliga ombudens arbetsuppgifter tangerar/överlappar ansvar och uppgifter som andra yrkeskategorier har för personer med psykisk funktionsnedsättning. Det gäller t.ex. god man/förvaltare och stödperson utsedd av patientnämnden i samband med tvångsvård. Det är viktigt att risken för dubbelarbete och oklar ansvars- och uppgiftsfördelning uppmärksammas noga i varje enskilt fall så att samordningen av de olika insatserna blir tydlig för den enskilde. Personliga ombud ska inte ersätta det arbete som utförs av till exempel god man, förvaltare, boendestödjare, kontaktperson eller personlig assistent.

Personligt ombud har ingen myndighetsutövning och kan alltså inte besluta om insatser. De personliga ombuden svarar inte för vård eller behandling och kan inte heller ta över myndigheterna ansvar för samordning av insatser.

Attityder och förhållningssätt

den enskilde personen bestämmer själv – ombudet ska stödja den enskilde med resurser för att nå egna mål

personkontinuitet – samma ombud över tid

långsiktighet – en ”grundbult” för att nå resultat i arbetet tillsammans med den enskilde personen

nära relation – lära känna den enskilde personen och etablera en förtroendefull relation innan mål kan formuleras och förändring påbörjas

arbeta i den enskilde personens naturliga miljöer genom exempelvis hembesök

arbeta flexibelt i nuet – den enskilde personens unika behov och just nu aktuella funktionsnivå och hälsotillstånd är utgångspunkt för allt arbete

Identifiera systemfel och brister i samhället

Personligt ombud verkar för att personer med psykisk funktionsnedsättning som grupp ska få bättre livsvillkor. Det sker genom att de personliga ombuden identifierar systemfel och brister i samhället som påverkar gruppen negativt och rapporterar dessa till ledningsgruppen.

Frivillig verksamhet för kommunen

Personligt ombud är en för kommunerna frivillig verksamhet och verksamhetens form är inte reglerad på nationell nivå.

Den enskilde har inte någon laglig rätt till personligt ombud och kan inte överklaga till förvaltningsdomstol om han/hon nekas stöd av personligt ombud. Kommunerna har alltså möjlighet men inte skyldighet att erbjuda stöd av personligt ombud.

Kommunens ansvar

Kommunerna har ett ansvar enligt socialtjänstlagen (5 kap 7 och 8 §§ SoL) för att söka upp personer med psykisk funktionsnedsättning, kartlägga behov samt erbjuda insatser i form av stöd och service. Det är också kommunens ansvar att initiera samverkan med andra berörda myndigheter och med organisationer.

Tillsyn och uppföljning

Socialstyrelsen ansvarar för tillsyn av verksamheten med personligt ombud och genomför årliga uppföljningar.

Källa: http://www.personligtombud.se/

Känslor i frontalkrock

onsdag, maj 12th, 2010

Från att ha haft huvudet något så när ovanför vattenytan, dippar huvudet ned i dyn, dvs. under vattenytan och ned i skiten.

Jag känner mig så jäkla liten, och ohörd, oförstådd, missförstådd, you name it, jag är bara så slutkörd i pallet, att om det gick att skruva av mig skallen, lägga den på is, och skruva på den igen, när stormen har bedarrat, ja då vore det ett alternativ.

Eller vänta lite nu, skruva tillbaka ett huvud som är all fucked up, låter inte så jäkla smart, kan man leva huvudlös, jag menar man kan ju leva som allas vår älskade Maria Montazami, fast…hon har ju ett sött litet huvud nu när jag tänker på det, frågan är vad den innehåller, förutom harmlös naivitet, ja ja.

Jag har, hur skall jag beskriva det, jag har hamnat på frontalkrock med mina känslor, och kan inte sortera ut dem, jag vet att det är en svaghet som ingår i skidsjukdomen, störningen, men jag vill inte ha alla dessa sjuka och jobbiga känslor, som enbart leder till platt fall, men ,jag har ju redan hamnat platt fall, skit sak samma.

Att inte kunna hantera sina känslor, vänta lite, jag skall googla den biten och klistra in den här, så får ni se om ni blir klokare på det än vad jag inte är:

Okey nu gör jag ett experiment, det fetmarkerade är fakta, därefter kommer mina egna ord, så får vi som jag eller ni blir klokare på detta, here we go:

 Personer med emotionellt instabil personlighetsstörning uppfattas ofta som intensiva människor med starka känslor som snabbt växlar. Samtidigt upplevs personerna ofta som tillbakadragna och distanserade. Många med denna störning tycker inte om att vara ensamma.

Eh, ja, jag kan vara lugn klockan 14, och sedan ilsken 14.20, för att sedan vara ledsen 14.27.

Jag tycker mest om att vara ensam, så det sista där hajar jag inte.

Den känsla som personer med borderline starkast upplever och uttrycker är aggressivitet. Det är vanligt med intensiva vredesutbrott, till synes utan rimlig orsak, som kommer med korta mellanrum. Svårigheter med att hantera ångest är också vanligt. Motgångar som andra kan hantera får personer som har borderline att reagera med ångest. De har ofta svårt att orka med när saker går emot dem, och det är också vanligt med en speciell intensiv och panikartad ångest. Många personer med borderline känner en ständig ångest, som inför en hotande förintelse

Yes, ilska eller aggressivitet, det är min största fiende, förr fick jag alltid höra inom vården att jag var så aggressiv, och att det hör till, men varför?, det hajar ju inte jag då.

Ångest ja, behöver jag orda något om det, nej, den är min livskamrat och hatobjekt.

Den senaste tiden har jag bombarderats av olika typer av motgångar, ja, och jag vete tusan hur jag skall reda i det, hm, är det då som man reagerar med ångest, det som jag beskriver med att dippa ned huvudet i dyn?

En person med emotionellt instabil personlighetsstörning har också starka tomhetskänslor. Personen känner sig tom inuti, som om den hade ett stort, svart hål inom sig. Därför brukar man tala om en viss typ av depression när det gäller borderline, tomhetsdepression.

Jo, så är det.

En person med denna emotionella instabilitet har svårt att finna sig tillrätta och hitta sitt sätt att fungera. Personer med borderline får inte ihop sig själv till en hel person utan känner sig splittrade. Tillståndet pendlar ständigt mellan att känna sig stark, bra och lyckad till att i nästa stund känna sig svag, dålig och värdelös. När det går bra kan en person med borderline känna sig jättebra, men så fort något misslyckas faller hela självbilden och personen känner sig helt igenom värdelös.

Splittrad ja, precis, men varför?

Det är alltså svårt för en person med borderline att riktigt få grepp om sig själv. Personen försöker fylla tomrummet inom sig genom att försöka bli någon och söker ofta sig själv i andra och i olika skepnader. Det känns som att inte vara någon, att inte ha någonting inom sig.

Eh, hm, det där förstod jag inte riktigt, men jag r inte jag, vad jag är, det är just det jag inte vet, vem jag är och varför. Är det det, ovanstående stycke betyder?

Personer med denna emotionella instabilitet har extra svårt att riktigt våga lita på andra människor och särskilt svårt att hantera när någon som står en nära sviker. Personen känner ofta en mycket stark längtan efter att komma någon riktigt nära samtidigt som den är livrädd för just detta. Båda dessa alternativ leder till mycket stark ångest, som ofta yttrar sig i hat mot den som hotar att komma för nära. En person med borderline som lyckats få en riktigt nära relation kanske till och med förstör relationen bara för att han eller hon inte kan hantera situationen.

Håller med i det med att lita på någon, jag har sjukt svårt att lita på någon, jag vågar inte sätta min tillit i någon annans händer, det finns inte, minsta lilla försök, och att jag kanske vågar känna tillit, och så dras mattan under mig och jag dippar ned med huvudet i dyn.

Resten, ja, jag upplever det just nu, men hat vet jag inte, men jag klarar bara inte av att någon kommer för nära inpå mig, och reaktionen och agerandet utåt, kanske uppfattas som hat för andra, jag vet inte.

Många personer med borderline är skygga och rädda för att släppa fram kärlek till andra människor. Känslor av samhörighet förekommer desto starkare gentemot det som inte hotar, till exempel konst, natur och husdjur. En person med den här störningen växlar ofta mellan klängigt beroende och ilsket avståndstagande.

Jag är livrädd för det, men kärleken till vatten dvs. naturen, det kan jag hantera, och djur.

Klängighet, nej, avståndstagande, ja nu när jag funderar på det, så är det nog så, men VARFÖR?

En borderlinepersons beteende blir ofta impulsstyrt på grund av att personen har svårt att hantera motgångar eller inte får sin vilja igenom. Impulserna kan vara allt från häftig ilska och ledsenhet till våldsam köplust och ha-begär. Det kan vara att skada sig själv eller andra och att dricka mycket alkohol. Impulserna som ofta kommer i samband med ångest kan också leda till oplanerade sexuella kontakter, snatteri och självmordsförsök.

Okey, första meningen skiter jag i att kommentera, orden häftig ilska, ledsenhet och våldsam köplust, JA, det beskriver mig till viss del bra. Skada mig själv, ja, på ett eller annat sätt, andra, ja förmodligen, genom att hålla de ifrån mig, jag stänger liksom dörren, och reglar med en kedja, gjuter sedan cement och reglar med dubbla kedjor, ungefär. Vad mer, självmordsförsök, ja, men VARFÖR.

En person med denna emotionella instabilitet får hastiga humörsvängningar, kan vara mycket irriterad, ha ångest eller känna sig mycket deprimerad. Det varar oftast bara för en kort stund, kanske några timmar men sällan mer än några dagar.

Det får andra svara för, nu blev det för mycket, ger upp mitt skitexperiment, för jag blev bara mer förvirrad, jag fick inget grepp om det jag for efter från början, så det här vara bara så jäkla urbota korkat av mig. Tro att jag skulle kunna klura ut något, och istället bli lack, jag i ett nötskal.

Källa: http://www.sjukvardsradgivningen.se/fraga_sjukvardsradgivningen/Article.aspx?a=36019


Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu