Vägen Hem

April månad är vi inne på nu, en tid då allt ljusnar, växter frodas, och så är det dags att fixa med trädgården, love it. Fick en påse solrosfrön av Yy, som jag tänkte att vi skulle fixa med i morgon, börjar krypa i fingrarna nu, vill se hur allt växer, njuta av det, så håll alla tummar och tår för att det spricker upp snart. Kvällen var fin dock, solen letade sig fram, och det var till och med blått på sina håll, ovan där.

Jag har drabbats av kronisk trötthet, som går att spåra till mitt skov just nu. Allt jag vill är att sova, sova, sova, och sova. Jag är så in i norden trött, orkar inte ens koncentrera mig på tv-n, och det hör definitivt inte till verkligheten. Jag vill bara dra täcket över mig, stänga ute omvärlden, och fade away, så trött är jag. Jag vill kliva ur mig själv, betrakta mig utifrån, se hur jag är som person, eller vill jag verkligen det?

Sömn ja, en mycket märklig historia det där, särskilt då den inte tycks fungera på mig. Jag har provat allt, tagit varm dusch på kvällen, inget koffein innan sänggående, mörkt i rum, mobiler av, meditation, you name it, det om inte finns, det uppfinner jag vad gäller sömnen.

Jag blir nog som majoriteten av svenska folket blir, vad gäller vinterhalvår. När sommarhalvåret marscherar in, så blir jag så extremt låg, och trött, hopplösheten kramar musten ur mig, minst sagt, den tar energi som skulle kunna uppfylla så mycket mer.

Skall ta mig ett snack med John Blund, se till at han sjunger en vaggvisa för mig.

Zzzz