Så har man sett den brittiska bröllopsceremonin, Kate (Catherine) fick sin prins William,och tituleras numer hertiginnan av Cambridge. Det var vackert, lite gåshud fick jag allt, men inget, absolut inget kan slå vår egen kronprinsessas bröllop.
Tänk er att vakna till vackra färger som dessa.
Det hade jag glädjen att få göra, för bara ett par dagar sen.
Yy hade i smyg planterat penséer i mina krukor, och när jag kom ut på terassen, medkaffet, så njöt jag.
Kaffet smakar i vanliga fall väldigt gott utomhus, men med blomster i trädgården, ja behöver jag säga mer.
Så har våren hittat hit, och med den allergin. Gnidit ögonen, hostat och haft mig. Astman sitter som ett skruvstäd, ögonen är röda, och näsan rinner, hurra, våren är här. Men visst, jag kan faktiskt skriva något positivt om våren, det kan jag, och det skall jag.
Vi har vistats ute i trädgården, större delen av dagen. Rensat i rabatterna, tömt komposten, spritt ut gräsfrön osv. Jag har dirigerat orkestern, som bestod av Xx, som slet. Riktigt trevligt att se, hur allt tar form. Kaffet smakar ju extra gott utomhus, det kan jag inte förneka, sitta ute på terrassen, och bara vara för en stund, helt okey i min bok, men helst under kvällstid, när luften är lite mer sval.
Tulpanerna växer, sakta men säkert, påskliljorna likaså, rabarberna har letat sig upp en bra bit, och smultronplantorna är gröna och fina. Har en påse solrosfrön som skall i jorden, och morötter, vitlök, basilika, och en massa annat vartefter, det blir nog bra i slutändan.
Och så har vi tröttheten, under allergitider, så blir det etter värre. Ta ett sugrör, försök andas i den under, låt säga en kvart, och försök sen at beskriva den känslan. Så har jag det 24-7, mina små alveoler, lungblåsor, kämpar på, det är så tungt att andas, just nu, jag får verkligen inte ned tillräckligt med syre, kramar min astmainhalator, och önskar att allergitider kunde trollas bort, med lite hokus pokus.
Det är som det är, och nu skall jag inhalera, så kanske jag kan andas lite lättare ett par timmar eller två.
April månad är vi inne på nu, en tid då allt ljusnar, växter frodas, och så är det dags att fixa med trädgården, love it. Fick en påse solrosfrön av Yy, som jag tänkte att vi skulle fixa med i morgon, börjar krypa i fingrarna nu, vill se hur allt växer, njuta av det, så håll alla tummar och tår för att det spricker upp snart. Kvällen var fin dock, solen letade sig fram, och det var till och med blått på sina håll, ovan där.
Jag har drabbats av kronisk trötthet, som går att spåra till mitt skov just nu. Allt jag vill är att sova, sova, sova, och sova. Jag är så in i norden trött, orkar inte ens koncentrera mig på tv-n, och det hör definitivt inte till verkligheten. Jag vill bara dra täcket över mig, stänga ute omvärlden, och fade away, så trött är jag. Jag vill kliva ur mig själv, betrakta mig utifrån, se hur jag är som person, eller vill jag verkligen det?
Sömn ja, en mycket märklig historia det där, särskilt då den inte tycks fungera på mig. Jag har provat allt, tagit varm dusch på kvällen, inget koffein innan sänggående, mörkt i rum, mobiler av, meditation, you name it, det om inte finns, det uppfinner jag vad gäller sömnen.
Jag blir nog som majoriteten av svenska folket blir, vad gäller vinterhalvår. När sommarhalvåret marscherar in, så blir jag så extremt låg, och trött, hopplösheten kramar musten ur mig, minst sagt, den tar energi som skulle kunna uppfylla så mycket mer.
Skall ta mig ett snack med John Blund, se till at han sjunger en vaggvisa för mig.
Zzzz
Åh, så skönt, äntligen har jag Internet igen, efter 3 dagar utan. Tänk att 3 dagar kan kännas som en hel månad. Det var hemskt, jag ägnar en hel del tid på nätet, som en slags terapi, eller flykt om man så vill, och nu har det verkligen krupit i kroppen på mig. Vet inte varför de satte på det nu, klockan 00.52, spelar ingen roll, jag är tacksam.
Jag har ju så mycket som jag skulle vilja ösa ur i min älskade blogg, att jag inte vet var jag skall börja, så det få bli lite ryckigt mellan raderna.
Idag råkade jag ut för assistent nummer 4, tror jag, som hotar med att sluta om inte jag är glad och trevlig. Bad luck, säger jag bara, jag varken kan eller vill ändra på min personlighet. Jag orkar inte vara glad hela tiden, eller ha gladmasken på mig. Så nu förbereder jag mig på att ytterligare en assistent säger upp sig inom kort. Men till mitt försvar kan tilläggas att, jag vid varje intervju pratar om hur jag fungerar, om t ex affekthandlingar, vad man skall göra då, eller inte göra, om när jag är låg, i ett skov, att det beror på mig, och ingen annan, och kan man inte ta det, så innebär det problem, då det till stor del ingår i utförandet.
Vad mer kan jag skriva om, kanske att jag dragits med något magvirus, bott på wc, mer eller mindre, och nu är jag helt slut, skulle behöva sova ikapp en dag, känns det som.
Jag har aktiverat min digitalbox igen, blev tomt utan de kanaler jag brukar titta på, som dessutom fungerar som alternativ sömnmedicin, eller mer som kompletterande medicin. Bara att sätta på något som är dåligt, så går ögonen i kors efter några timmar.
Har jag avhandlat det viktigaste nu, kära blogg?, eller finns det mer, jag kan höra din försiktiga viskning ”det finns mer”, men jag väljer att ignorera det, den här gången.