Vägen Hem

Tittade på melodifestivalen idag, för första gången på länge, och ja, vad skall jag säga, hellre lillpojken Eric Saade, än Linda Bengtzing eller Swingfly, vilka märkliga bidrag. Jag tyckte om Brolle givetvis, och så var mannen i den gula outfiten bra, minns inte namnet, men det gjorde inte svenska folket. Men visst, Popular är klatschig, och funkar internationellt, tilltar alla småflickor som riskerar att svimma varje gång den spelas på radion framöver. Så vi får välan se hur det går för lillpojken.

I övrigt var det aningens förvirrande när Adam Alsing redovisade Europas röster på de svenska bidragen, what? Jag har i och för sig inte följt de senaste årens melodifestivaler, men ändå, är jag så hopplöst efter? Ja ja, nu har jag gett det en chans, sett och lyssnat, lidit av dåliga bidrag, och klarat av hela festivalen, så en klapp på axeln förtjänar jag nu, ”klappar mig på axeln”.Har rensat hårddisken, full av skit, ordnat med mapparna, så nästa får lättare att navigera runt. Känns befriande, var sak på sin plats, ett bra avslut.

Nu skall jag göra just ingenting.